Back to www.bjorckochborjesson.se - main page.

Börjesson, Karl J.E. och Börjesson, A. Desideria

(sidan kontinuerligt under arbete)

Antikvariat- och förlagsbokhandlare Karl Johan Eugen Börjesson född i Malmö 5 november 1877, död på sitt sommarställe villa Lillbo i Vallentuna den 13 juli 1941.
Gift med Alma Desideria ("Siri") Börjesson, f. Sahlberg. Född 27/7 1879 i Lerbo. Död 16/9 1954 på Bällstalund i Vallentuna.

  • Karl Börjesson. Antikvariatbokhandlare och bokförläggare. - ur Karl Börjesson 1877-1941. En minnesbok.
  • Brev från Karl Börjesson till Arthur Högström. - Helsingfors 1900.
  • August Strindberg.
  • Kvitto till Maggie Strindberg. - 1918.
  • Lillbo. - ca 1920.
  • Utdrag ur Karl Börjessons brev 25 mars 1928 till dottern Gertie.
  • Karl Börjesson, "Fågelrummet", Lillbo.
  • Fyra generationer - Sahlberg, Börjesson, Dethorey. - 1929.
  • Karl Börjesson i Köpenhamn. - 1930-talet.
  • Alma Desideria ("Siri") Börjesson, född Sahlberg.
  • "Minna Canth" - Karl Börjesson 1900.
  • Brev till barnbarnet Carlota. - 7 maj 1936.
  • Brevkort till barnbarnet Carlota. - 4 maj 1937.
  • Nekrolog över Albert Björck. - ur Vem har boken? 15/5 1938. Karl Börjesson.
  • "Ett gammalt antikvariat och dess öden." - Av Karl Börjesson.
  • Karl Börjessons brev 11 maj 1941 till barnbarnet Carlota.
  • Sista raderna från Karl Börjesson. - 1941.
  • Nekrolog över Karl Börjesson. - ur Bokhandlaren Nr. 29. 19/7 1941.
  • En kulturapostel. - Ture Nerman, Trots allt! 4-10/12 1942.
  • Första antikvariatbokhandlarn. Karl Börjesson 1877-1941. En minnesbok. - av Edgar Lund, St T 18/1 43
  • Karl Börjesson som bibliofil och antikvariatbokhandlare. - av Gustaf-Otto Adelborg ur Karl Börjesson 1877-1941. En minnesbok.
  • "Karl Börjesson" - av Axel Bergman ur "Några profiler från Sveriges första socialdemokratiska ungdomsklubb."
  • Bokförläggaren Karl Börjesson. - Pierre Dethorey.
  • Referenser i litteraturen till Karl Börjesson.


  • Bokförläggaren och antikvariat-bokhandlaren
    Karl Börjesson

    Karl Börjesson. Antikvariatbokhandlare och bokförläggare. - ur Karl Börjesson 1877-1941. En minnesbok.

    KARL JOHAN EUGÉN BÖRJESSON föddes den 5 november 1877 i Malmö. Föräldrar voro verkmästaren Sven Börjesson och hans hustru Johanna Göransson, bägge från Göteryds socken i södra Småland ( nära gränsen till Skåne). Redan vid ett halvt års ålder kom han 1878 med föräldrarna till Stockholm, varest han sedan vistades så gott som oavbrutet hela sitt liv. Till sin härstamning var han sålunda smålänning och till sin födsel skåning, men ifråga om uppfostran, miljö och verksamhetsfält stockholmare. År 1900 gifte han sig med Desideria (Siri) Sahlberg från Stockholm och hade med henne 3 söner och 2 döttrar (en son och en dotter dogo dock vid unga år). I en ålder av 63 år, 8 månader och 8 dagar avled han den 13 juli 1941 på sitt lantställe i Vallentuna nära Stockholm.

    I det offentliga, politiska livet tog Börjesson del egentligen endast i ungdomen, men han var tidigt ute. Redan vid 15 års ålder blev han en av initiativtagarna vid grundandet (1892) av landets första socialdemokratiska ungdomsklubb i Stockholm. Under de närmast följande åren var han en av de ledande (mycket uppskattad bl. a. som talare) inom den nya ungdomsrörelsen och spelade ännu vid den första socialistiska ungdomskongressen i Norrköping 1899 en framträdande roll. Sedan splittring kort därefter uppstått inom rörelsen, drog han sig dock alltmer tillbaka. Under sin vistelse i Helsingfors 1899-1901 tjänstgjorde han som politisk korrespondent till Social- Demokraten och var aktivt verksam vid socialdemokratiska partikongressen 1905, då han valdes till partirevisor. Denna befattning frånträdde han dock redan året därpå för att mer helt kunna ägna sig åt sin affärsverksamhet. Under hela senare hälften av sin levnad torde han icke ha tillhört något politiskt parti.

    Till antikvariatbokhandlare utbildade sig Börjesson främst genom omfattande självstudier. Han började emellertid praktisera i facket redan vid 16 års ålder i Gellerstedts antikvariat i Stockholm, där han var anställd 1893-1894. Sedan tjänstgjorde han G. L. Tullstorps antikvariat i Lund 1894-1895 och i Gödeckes i Stockholm 1895-1899 samt i Lindstedts antikvariat i Helsingfors 1899-1901. Sistnämnda år återvände han till Stockholm och blev medhjälpare i Albert Björcks antikvariat (som grundats 1896 av Gellerstedt, övertagits 1899 av W. Hedberg och 1900 av Alb. Björck), Drottninggatan 62. Redan samma år (1901) blev Börjesson icke blott delägare utan också den ledande i Björcks antikvariat, vilket bl. a. framgår därav, att förordet till katalogen nr 1 undertecknades av Börjesson ensam. Realiter grundades alltså firman Björck & Börjesson 1901, om också dubbelnamnet icke konsekvent började tillämpas förrän 1905. Året därpå, den 12 januari 1906, ombildades firman till aktiebolag med Börjeson som huvudintressent. Så småningom blev Börjesson ägare till praktisk taget samtliga aktier. År 1906 utgick Björck helt ur firmans ledning och for till New York, varest han dock bl. a. upprättade och en kort tid förestod en filial till Björck & Börjesson, vilken emellertid snart övertogs och helt omgestaltades av Albert Bonniers bokförlag.
    Björck & Börjessons huvudsakliga verksamhet fortsatte i Björcks gamla lokaler, Drottninggatan 62, vilket utmärkta läge den sedan alltjämt bibehållit. Lokalerna inom huset utvidgades dock undan för undan och till slut lyckades Börjesson 1922 förvärva full äganderätt till hela fastigheten. Sedan dröjde det icke länge förrän huset alltigenom fylldes med böcker från källaren till vinden. Kort före hans död igångsatte han en ombyggnad och modernisering av butikslokalerna. Den blev dock icke färdig förrän några månader efter hans död. I förhyrda lokaler inrättade Börjesson dessutom emellanåt i olika stadsdelar i Stockholm mer eller mindre tillfälliga filialer. Mest bekant blev kanske den filial som i många år fanns vid Norrmalmstorg och som tidvis förestods av Börjessons syster, fröken Anna Börjesson (sedermera fru Kolmodin), som för övrigt längre fram blev föreståndarinna för en annan, ännu existerande filial, Nybrogatan 41.
    Under Karl Börjessons energiska ledning utvecklade sig Björck & Börjessons antikvariatbokhandel till Skandinaviens största företag i branschen. Han verkställde å ena sidan stora inköp av restupplagor från förlagen och å den andra sidan var han ständigt på jakt efter stora enskilda boksamlingar, som voro till salu. Många väldiga samlingar kommo också i hans ägo och hans lager kom att omfatta åtskilliga hundratusentals böcker av alla slag och på många språk. Sin stora kundkrets erövrade Börjesson främst genom ett osedvanligt flitigt utgivande av kataloger, som särskilt i början var alldeles utan motstycke i vårt land. Redan under de första 10 åren av sin verksamhet hann han med att utsända c:a 100 kataloger och vid sin död hade han utgivit över 350 kataloger, omfattande sammanlagt 430.000 boknummer. Genom sina realisatonskataloger förvärvade han en stor publik över hela Sverige och genom sina antikvariska specialkataloger inom skilda fack och vetenskaper tillvann han sig en mängd kunder icke endast bland den stora allmänheten utan också bland studerande, forskare, boksamlare, såväl inomlands som i utlandet. Genom sin stora tjänstvillighet att efterforska och framleta önskade böcker även i sådana fall, då det icke var omedelbart inbringande, lyckades Börjesson knyta fasta och långvariga förbindelser men många betydande kunder, däribland fler av världens förnämsta bibliotek, som sedan regelbundet brukade fylla hela sitt behov av svensk litteratur genom Björck & Börjessons förmedling.
    Till allt detta behövdes givetvis många medhjälpare. Börjesson skaffade sig och uppammade också med tiden en stor, fackkunnig och vältränad personal. Denna uppgick vid hans död till c:a 30 personer, vilka då till stor procent varit i långvarig tjänst hos firman.

    Sin verksamhet som bokförläggare igångsatte Börjesson ävenledes vid seklets början. Efter att ha publicerat några smärre skrifter startade han 1903 serien "Sociologiskt Bibliotek", som kom att omfatta ett dussintals nummer. Den bekanta serien "Idrotternas bok" (c:a 20 vol.) påbörjdes 1905. (Senare utgåvos även ett par uppmärksammade läroböcker i allmän idrott av major Hellsten och instruktör Holmér.) 1906 började utgivandet av "Berömda Böcker", d. v. s. arbeten av Dickens, Dostojevski, Hugo, Mark Twain, Maryat, Stevenson, Zola m. fl. tillsammans c:a 100 nummer. Därefter följde 1912 serien "Berömda filosofer", omfattade när 40 volymer av Aristoteles, Bacon, Cicero, Descartes, Eckehart, Emerson, Erasmus, Fichte, Goethe, Hegel, Hume, James, Kant, Kierkegaard, Leibniz, Leopardi, Nietzsche, Platon, Rousseau, Schopenhauer, Seneca, Shaftesbury, Spinoza, Taine och Voltaire. Till medarbetare vid utgivandet av dessa förvärvade han fler av landets mest kända filosofer, kritici och översättare, såsom Alf Ahlberg, Johan Bergman, C. V. E. Carly, Vilhelm Ekelund, Richard Heijll, Alf Nyman, Olof Rabenius, David Sprengel, Tom Wilson m. fl.
    En liten serie " Praktiska handböcker ", påbörjade 1918, bör även nämnas liksom ett antal specialarbeten i teknik.
    Under sin vistelse i Finland fick han ett stort intresse för dess litteratur och i samverkan med finska förläggare utgav han på sitt förlag arbeten av flera finländska författare, såsom Gripenberg, Mörne, Procopé, Hj. Tallqvist m. fl.
    Börjesson utgav även ett antal originalarbeten av svenska författare. I detta avseende har han blivit mest bekant som förläggare till 12 av Strindbergs böcker, först (1907) "Svarta fanor" (som ingen annan då vågade utge) och sedan "En blå bok", "En ny blå bok" m. fl.
    Med tiden blev Börjesson så upptagen av det ökade arbetet i sitt växande antikvariat, att han knappast mer fick tillfälle att syssla med förlagsärenden. Ännu så sent som 1940 blev dock förläggare till ett ganska uppmärksammat arbete, nämligen "Med slägga, borr och spett" (Rallarevisor samlade av M. Brandt).

    Karl Börjesson efterlämnade vid sin död änka, två söner, direktör Börje Börjesson (vilken efterträtt fadern som chef för Björck & Börjesson) och bokhandlare Axel Börjesson (likaledes verksam i firmans ledning) samt en dotter, fru Gertie Dethorey (gift med skriftställaren Ernesto Dethorey), ävensom 10 barnbarn.

    Brev från Karl Börjesson till Arthur Högström. - Helsingfors 1900.

    Karl Börjesson skrev nedanstående brev när han var 23 år gammal. Han kom att förverkliga allt vad han skriver om och mer därtill. Särskilt meningen om ...denna förbannade fattigdom... säger mycket om personen Karl Börjesson och tiden han levde i.
    För de flesta unga människor i arbetarrörelsens barndom var kunskap något mycket eftersträvansvärt. Flera av dessa ungdomar kom under åren att skaffa sig allmänbildning långt över genomsnittet. Till dessa hörde i allra högsta grad Karl Börjesson och hans hustru "Siri", Alma Desideria f. Sahlberg.


    Brev från Karl Börjesson till Arthur Högström, "Brand"s förste redaktör.

    Helsingfors den 16.VI.00.

    B.B. Tack för ditt bref.

    Något bestämt beslut kunna vi ju ännu ej göra. Därtill är saken alltför outredd, hvarföre det är alldeles nödvändigt att jag får tala vi dig i sommar – om jag får råd att resa öfver, då mina 14 dar semester kommer. Kan du ej ta dig en tur hit? Det går på 4 á 5 dygn.

    En sak, som gör att jag ej nu kan besluta mig, är tiden, huru länge jag skall stanna här och det är ju ej säkert att du kan passa dig därefter. Mellankommande händer oberäknade, tror jag att jag ej reser härifrån förrän på våren 1902. Om man också här lär på en månad hvad vad man i Sthlm lärde på ett år, så är det i alla fall bäst att ha kört igenom en 10 årig skola. Ty bristen i detta hänseende kan ju annars få betala sig genom förluster i egen affär. Vidare antar jag, att till dess jag kan stå skuldfri och det är f.ö. ej godt släppa en plats, som i sitt slag tror jag är den bäst betalda i Sverige o Finland. En del litterära intressen håller mig äfven bunden här. I lugn, isolerad som jag är från alla människor, försöka något ta igen i läsningsväg, hvad jag förlorat under den förra 5-åriga stormlöpningsperioden.

    Redan nu har jag börjat på ett större arbete om Axel Danielsson. Det skrider långsamt framåt, men jag hoppas få det färdigt till jultiden nästa år. Och detta kan jag säga, är det som mest håller mig kvar.

    Dock tror jag ej att intresset kan slappas på några år för en sådan affär. Till dess bättre utrustade gå vi till verket, ser du. Jag har aldrig tålt denna förbannade fattigdom, som följer en öfverallt och som sänker en så satans djupt ned, att man ej hör eller tycker sig lefva något lif. Arbete är för mig en kär sysselsättning, när det är nödvändigt för att hålla mig uppe och stärka intresset för något, men jag tycker mig ha blifvit så grymt misshandlad att jag nu kräfver något bättre. Ock hvarföre då ej använda sin kraft till att skaffa sig sjelf fördelar i stället för att jemt träla och dra ihop åt andra.

    Själfva affären har jag tänkt mig, skulle innefatta allt möjligt, som går att förtjena på samt i princip vara byggd på uteslutande kontanthandel. Hufvudsaken blir naturligtvis antikvariatet. I detta fall skola vi ej alls gå till väga på samma sätt, som de öfriga antikv. i Sverige. Af dem har jag lärt litet, som jag här måste se mig tvingad lägga bort redan första dagarne här. Att köpa något af de andras affärer vore vansinne, allra helst G-es ur hvilken Lidén och jag sög all must. När jag reste inbillade jag mig att den var värd 10.000. Nu skulle jag ej vilja ge 1.000. Några pengar behöfva vi knappt för att kunna börja – fans det dock ett par, tre hundra vore det ett bra försprång. Böcker bör ej köpas i Sthlm, man bör resa omkring i småstäderna, där de ej ha antikvariat, vistas några dagar, sälja och annonsera om att köpa, du kan ej tro hvilka goda skördar vi kunna göra därpå. Det är på sätt jag gjort en hel del fina köp åt gumman G… fastän ej hälften så billigt som jag nu skulle kunna köpa. Och så bör man lägga an på handeln med restupplagor arbeten från 80- och 90 talen med populära titlar och i praktband o.d. som förläggarne sälja billigt. Gamla böcker köper ej hvem som helst, men en ny bok till en del af boklådspriset kan man sälja åt flertalet. Dylikt lönar sig också göra katalog öfver. Sthlms antikvariatens kataloger upptar alltför ofta små brochyrer o.d. för en 15 á 35 öre. Det är dumt, ty besväret med en dylik småskrift är lika stort som med en stor bok, tryckningen av titeln kostar 20 á 30 öre. Således ren förlust, oafsedt om man köpt den för ingenting, som man bör ha dylikt för bör den ej säljas under 50 öre á 1:-- ty de som köpa den, knussla minsann ej på slantarne.

    Att anskaffa en dylik småskrift kostar oftast mer än en krona. Äfven böra alla utsålda och sällsynta böcker hållas högt i pris, dubbelt så högt som hos Stockholmsantikvariaten, om de är efterfrågade. Ty en dylik bok kan man få hvart tionde år kanske; köpare däremot finnes jemt. Mycket bör man lägga an på universitetsstäderna, såvida man ej rent af bör slå sig ned i Uppsala till en början. De böcker som säljas och köpes där äro kuranta större arbeten, som man nästan alltid kan köpa in med säkert hopp om att sälja dem. Vid mindre köp bör man f.ö. lägga an på utbyte med andra böcker, man gör då dubbel affär och slipper ge ut pengar. De talrika mindre biblioteken i Sverige böra göras till hufvudkunder och man skall ständigt ifra om att ha godt sorterat åt dem i deras egen smak, har man det, behöfves ej ges den ohyggliga rabatt andra antikv. består. Dessa bibl. äro grundkunder, de köpa bestämt sina årliga ransoner böcker. Och då är det ju bra äfven ha nya böcker och förbindelser med förläggarne, så att de slippa gå på andra ställen.

    Men allt det där är ju framtida förhoppningar och jag inser det omöjliga i att så här på några sidor hinna tala om och utreda allt hvad jag velat säga i denna sak.

    Men jag anser att du …… nu bör börja. Agentsysslan är det så med att man tröttnar ibland med den. Då är det ju bra ha något extra. Samla ihop ett par hundra populära böcker och gör en katalog öfver dem på en 8 sidor och annonsera den i Aftonbladets halfveckoupplaga. (Ett 50 tal adresser får du af mig.) Ett antal böcker kan jag tillhandahålla dig, sådana som jag köpt på auktion här. Första gången är det ju ej säkert det lönar sig så bra. Men blir du bara litet van så. Priserna skall jag hjelpa dig med. Sänd bara hit lappar med titeln så här t.ex.:

    Pontoppidan, H. Den gamle Adam. Skildring fra Aldfarvej. Köpenh. 1894. h. 12.10. (=häftad)

    Thord, Bonde.  Våra öfverliggare. Akademiska studier. Med 52 ill. 2:a uppl. 1886. Klotband. (5:--)

    Köp hos bokförl. Askerberg och Huldberg några af deras lätta böcker (Amor o hymen m.fl.) om du får en 5 á 10 ex. af hvarje efter 60 á 75% af boklådspriset och tag upp dem för 2/3. De alldeles säkert åt. En del årg. af Svenska familjejournalen och andra ill. tidsskrifter, om du får dem för 50 öre á 1:-- samt ett antal ungdoms- och äfventyrsböcker. Förespegla förl. att du kommer att du kommer göra stora uppköp och att detta endast är ett prof.

    Ser du, professor i bokhandelsvetenskap det blir man aldrig, ännu har ingen nått upp till en enkel doktorsgrad däri, men så litet kan man alltid reda sig med. Om du får tillfälle så följ med antikv. kataloger särskildt Klemmings. Det skadar ju ej att plugga litet i dem.

    (inpass med blyerts) P.S. Detta bref o de öfriga från mig är bäst bränna upp.

    Ett af villkoren för att vi skola kunna ingå någon förbindelse i detta syfte, är att allt hvad vi korresponderar i denna sak, förblir en hemlighet äfven för dina närmaste, som ju af en oförsiktighet lätt kunna nämna något om dina planer. För mig kan det f.n. vara af stor skada att något nämnes, helst som jag ej står så väl på vissa håll där i Sthlm och man skulle ha skäl dra misstankar. Skrif snart.

    Hfrs 16.VI.00.

    vännen

    K Bn.

    August Strindberg.


    Foto av Herman Hamnqvist.
    Taget 20/4 1906 på eftermiddagen.

    "Inköpt av mig omkring 1963 i en auktionsgodsaffär på Luntmakargatan i Stockholm för 25 kr. Jag köpte den med tanke på att min morfar, Karl Börjesson, haft så mycket med August Strindberg att göra. När jag kom hem, först då, upptäckte jag dels att namnteckningen var egenhändig och dels det som står här på baksidan.
    Solbacka, Össeby-Garn nov 1973.
    Roland de Thorest de Thorey.
    ".

    Nedan avskrivet är vad som står skrivet i bläck av Ida Kjellström år 1910.

    En gåva till Ingrid Sundstedt av hennes vän och själafrände Ida Kjellström. År 1910. Namnteckningen är skriven av Strindberg själv på begäran av Ida Kjellström. Hon beskriver på följande sätt sitt besök hos denna övermänniska.
    "Det var med klappande hjärta jag stod utanför den store mästarens dörr. Efter två skarpa ringningar kom han och lyfte på klaffen till brevlådan och frågade vad det var. Jag bad då om namnteckning på ett par kort (jag har ett själv), han bad mig skicka in dem genom brevlådan, men som de voro för stora att gå igenom fick han lov att öppna och jag fick se en skymt av den värld, där stora tankar födas. Han var klädd i en röd nattrock och var ohyggligt ståtlig. Med ett småleende tog han emot kortan, men sade helt lakoniskt: "Hämta dem i morgon". Dagen därpå, samma historia med brevlådan, så öppnade han, gick efter dem och sade endast: "var så god". Han såg rysligt allvarlig och sorgsen ut. Jag neg vördnadsfullt och sade: "Tack snälla herr Strindberg", samt försvann."

    Kvitto till Maggie Strindberg. - 1918.

    Bekräftelse på att Maggie Strindberg [änka efter Axel Strindberg] den 19 april 1918 av Karl Börjesson mottagit 10.000 kr för inköp av 240 av författarens brev och brevkort.
    På framsidan har Karl Börjesson antecknat "Dessa såldes av mig till bankir A. Berg, Arsenalsgatan s:a år".

    Observera att denna samling ej skall förväxlas med den stora samling brev och brevkort - över 400 st. - som Strindberg under åren tillställde Björck & Börjesson och Karl Börjesson. Dessa brev av Strindbergs hand - under många år i ägo hos Gertie Dethorey och hennes bröder - finns numera hos Nobelstiftelsens bibliotek. Alla brev och brevkort från Karl Börjesson och Björck & Börjesson till Strindberg finns hos Kungliga Biblioteket i Stockholm.

    Lillbo. - ca 1920.

    Lillbo, Vallentuna ca 1920. Familjen Karl Börjessons sommarställe.
    På balkongen fr.v. Axel Herman Börjesson f. 14/5 1905 d. 23/7 1970. Familjens hembiträde vars namn tyvärr är okänt. Alma Desideria "Siri" Börjesson f. Sahlberg 27/7 1879 d. 16/9 1954 på Bällstalund i Vallentuna.
    På trappan fr.v. Mathilda Lovisa Sahlberg f. Björn 7/9 1846 d. 15/8 1934. Eira Gertie Gunborg Börjesson (gift Dethorey) f. 10/11 1907 i Matteus församling, Stockholm.
    Huset byggdes 1906 och brann ner 1954. Karl Börjesson avled på Lillbo 13/7 1941.

    Utdrag ur Karl Börjessons brev 25 mars 1928 till dottern Gertie.

    Nedanstående utdrag kommer ur ett brev som Karl Börjesson författade den 25 mars 1928 till sin på Mallorca boende dotter Gertie Dethorey. Den i texten omnämnde "Börje" är Karl Börjessons son Börje Börjesson.

    "En sak som dock roat mig mycket är genomseendet av de många brev och kort från Strindberg till mig, hvilka jag nu efter 15 års hvila i kassaskåpet i firman hemtagit. Det är en ansenlig samling, tillsammans omkring 500 st. under 1907-1912 då jag var hans förläggare. Det sista är skrivet två veckor före hans död. Det är icke frågan om att det är en samling af största betydenhet för hans biografi och de kommer helt säkert att bli mycket uppmärksammade af framtida litteraturforskare, enär de antagligen bildar den mest regelbundna samling meddelanden av hans hand under denna period. Han hade ett utomordentligt förtroende för mig och det är frågor av vidt skilda slag han berör, hans lefnadsförhållanden, hans litterära planer, förhållande till teatern och teatermenniskor. De flesta röra sig om Svarta Fanor och Blå Böckerna, men ett stort antal om de tre historiska skådespel som vi förlade och hvilka uppfördes på Dramaten till hans 60 års dag. Samlade skulle de fylla en stor tjock bok.
    Jag förvånade Börje med detta, han visste ej alls av denna brevsamling och för de flesta andra är den okänd. Kungliga biblioteket har fikat efter den, ty de ha mina brev till S. och vill komplettera samlingen. Men de få ej - möjligen längre fram om de besluta sig för att offra något för att göra ett särskildt Strindbergsarkiv."

    Karl Börjesson, "Fågelrummet", Lillbo.

    Karl Börjesson c:a 1910 i det s.k. "Fågelrummet", övervåningen till sommarstället Lillbo i Vallentuna.
    Lillbo som inte var så litet bestod av sex stora rum med stort kök och åtskilliga biutrymmen. I matsalen på nedre planet avhölls släktmiddagar. Runt bordet i matsalen kunde upp till trettio personer sitta.
    I början av 1950-talet brann villan ned till grunden.

    Fyra generationer - Sahlberg, Börjesson, Dethorey. - 1929.

    Fyra generationer. Från vänster, Alma Desideria ("Siri") Börjesson, hennes mor Matilda Sahlberg och dottern Gertie Dethorey. I Matildas knä sitter barnbarnsbarnet Carlota Dethorey f. 1928 på Mallorca.
    Fotot taget på Lillbo, Vallentuna c:a 1929.

    Karl Börjesson i Köpenhamn. - 1930-talet.

    I basker längst fram sitter Karl Börjesson. Bilden är från senare 1930-talet.
    Det var inte ofta som Börjesson tog sig ledigt men när han så gjorde åkte han gärna till Köpenhamn. Han kunde då ringa upp goda vänner med en dags varsel och fråga "Kan Du åka med mig till Köpenhamn i morgon. Vi blir borta några dagar". Resan dit kombinerades naturligtvis med besök i stadens antikvariat.
    Med på sådana resor var ofta vännerna Nils Ringström (känd tidningstecknare), Martin Nilsson som skrev visor och sjöng samt Manne Franzén, vän med Börjesson sedan tonåren. Det var Börjesson som stod för fiolerna.
    Särskilt födelsedagarna avstod han från festligheter vilka familjen fick ta hand om i Vallentuna eller lägenheten i Stockholm.

    Alma Desideria ("Siri") Börjesson, född Sahlberg.


    Karl Börjessons hustru Alma Desideria ("Siri") Sahlberg.

    Brev till barnbarnet Carlota. - 7 maj 1936.

    Karl Börjessons brev till barnbarnet Carlota 7 maj kl 11.00 1936.
    Hälsningar till Carlotas bror "Lolo", Robert Dethorey f. 1932.

    Brevkort till barnbarnet Carlota. - 4 maj 1937.

    Brevkort till barnbarnet Carlota daterat Röda Korsets sjukhem 4 maj 1937.

    Karl Börjessons brev 11 maj 1941 till barnbarnet Carlota.

    Brev skrivet av Karl Börjesson till barnbarnet Carlota. Daterat Karolinska sjukhuset 11/5 1941. Svårt sjuk i cancer skriver han:
    "Kära Carlota!
    Ser av almanackan att Du har namnsdag i morgon och sänder härmed min hjärtliga lyckönskan.
    Kom in på sjukhuset den 3:e mars och skriver nu mitt första brev under hela denna långa tid.
    Min hälsning till alla och tag ut din enkrona hos mormor.
    Din gle moffe.
    Karl Börjesson"

    Sista raderna från Karl Börjesson. - 1941.

    En liten lapp med följande text: "Ack, vad allt skymmer bort med åren som gå - i minnet står dock kvar ungdomsårens oförgätliga vänskap. Karl och Siri."

    Karl Börjessons dotter Gertie har skrivit på baksidan "antagligen de sista raderna från Pappas hand, skrivet sommaren -41 till Frithjof Lidéns begravning, kort före Pappas död".

    Referenser i litteraturen till Karl Börjesson.

    Bonnier, Isidor Adolf. Hånell, August. Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1935. II. Stockholm och Uppsala. Stockholm 1935. Bonniers.
    Karl Börjesson, s. 383.
    Börje Börjesson, s. 514.

    Fernström, Karl. Ungsocialismen en krönika. Stockholm 1950. Federativs förlag.
    Karl Börjesson, s. 13, 15, 17, 20-24, 27, 28, 30-36, 38, 39, 40, 43, 46, 48-50, 52-55, 58, 59, 61, 64, 71, 81, 83, 84, 99, 107, 114, 140, 249, 260, 264.

    Gunnarson, Gunnar. Arbetarrörelsens krönika i ord och bild 1881-1938. Stockholm 1973. Tidens förlag.
    Karl Börjesson, s. 103.

    Karl Börjesson 1877-1941. En minnesbok. Stockholm 1942. Svenska antikvariatföreningen.

    Lindbom, Tage. Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen i Sverige. Stockholm 1952. Tidens förlag.
    Karl Börjesson, s. 8, 9, 13, 15, 20, 22, 23, 31, 43, 46, 63, 89, 90.

    Magnusson, Gerhard. Socialdemokratien i Sverige. Andra delen. Stockholm 1921. P. A. Norstedt & söners förlag.
    Karl Börjesson, s. 191.

    Nerman, Ture. Svensk arbetarrörelse i ord och bild 1881-1955. Stockholm 1950. Tidens förlag.
    Karl Börjesson, s. 13

    Rehnström, Mats. Mats Rehnström - Katalog 36. August Strindberg i brev och manuskript 1860-1912. Stockholm 2002. Mats Rehnström.
    Karl Börjesson, post 14, 22, 23, 30, 31, 34-44.


    Back to www.bjorckochborjesson.se - main page.

    redmarb.gif